Jag är visserligen en avdankad scout, men alltid redo är ett mantra som jag insett är långt ifrån verkligheten för länge sedan!
Tävling imorgon, inte redo! Eller på ett sätt är jag redo, men på ett annat inte. Vi är inte så pass klara så vi kommer bli uppflyttade. Vi är inte ens så klara att det känns tryggt att gå in på plan för lydnaden. På en vecka hittar man inte dit, rom bugdes inte på en dag! Mycket träning har vi kvar innan vi får en trygg och skön känsla på plan. Men vi har nu iaf en liten plan på hur vi ska komma dit och det känns skönt. Jag får se morgondagen som en träning. Få mer erfarenhet på hur jag kan förbereda oss på bästa sätt innan vi går in på plan, i att spåra i skog utan säkerhetslina (ingen som går med bakom) o.s.v. Jag ser det som ren tur om vi skulle råka skrapa ihop poängen som behövs på lydnadsdelen.
Men kul ska det bli oavsett. Ser mest fram emot att få ge mig ut i skogen själv med Helix och se om vi fixar det när det gäller. På träning känner jag mig helt trygg i att han tar mig från början till slutet i spåret, pinnar kan vi ha någon eller några bort någon gång ibland, i vissa fall har jag sett dem mellan mina fötter (betyder att han går fint i kärnan) någon gång tappar vi pinnen helt. Men att vi tar oss runt känns helt tryggt på träning. Undra om jag har samma känsla imorgon :-).
Nu dax att sova. Klockan ringer 04.30 imorgoon... (ibland undrar man vad man håller på med)
Natti natti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar