Och så lite hund

Nu äntligen har det börjat bli lite kontinuitet i vår träning. Vi tränade sök i lördags och vi kör med lydnadsgruppen på tisdagar. Jag försöker även att åka upp på onsdagrna till Gmbk för att få in lite plats och budföring med skott. Sen har vi kört igång med fysträningen på allvar nu, både för mig och för Helix. Känns så himla kul att vara igång och ha tid med träningen igen. Sen är det ju så fantastiskt härligt att vara ute nu jämfört med bara någon månad sedan. Det är ljust på kvällarna och värmen börjar komma så smått (även om vi har haft ett litet bakslag senaste veckan).

Söket i lördags var den fösta träningen på länge. Vi har varit med väldigt sporadiskt under hösten, vintern och början på våren pga framförallt min ALI-utbildning.
Men han tuffade på så fint i lördag, känns inte som han tappat något alls, bara matte som kommit ifrån sina rutiner lite... Han suger rullen och har en härlig vilja att visa mig ut till figgen. Tomslagen börjar ta sig och han tappar absolut inte motivationen om han inte hittar någon eller när han börjar bli trött. Han har en härlig attityd och det är så kul att träna med honom!!

Lydnaden sen då...
Jag klurar och klurar och klurar...
Har ju under en ganska lång tid kommit fram till att han är socialt osäker på människor. Kommer någon för nära blir det ett överdrivet hälsningsbeteende och får han inte hälsa blir det tilt i lilla knoppen. Likaså om någon ska fram och peta på honom och han inte får hälsa, då lyser nästan paniken i ögonen på honom.
Detta visar sig ju även på träning och tävling. Man går fram där tävlingsledaren står och visar en sin plats på platsliggningen, överlämnande av apportbock, tandvisningen, etc.
Det blev så himla uppenbart igår då jag skulle köra en inkallning och en av mina träningskompisar ställer sig ganska nära bakom Helix, jag såg hur hans ögon och hela hans kroppshållning förändrades. Han blev väldigt osäker, och kom sen till mig innan mitt kommando. Han var riktigt obekväm och det var inte pga att han var taggad som tjuvstaten kom! Sen ville han inte gärna gå tillbaka och sätta sig. Jag har ju sett det förut vid tandvisning och överlämnandet av approtbocken, men nu syntes det på ett helt annat sätt och det blev så uppenbart för mig. Så nu vet jag vad vi ska lägga krutet på i vår!!
Trygghet, trygghet, trygghet!!
Och detta måste jag även jobba med utanför appellplanen, han måste lära sig att han inte behöver ha koll på allt och att han litar på mig i ALLA situationer!
Tips på allt mottages mycket tacksamt :-).

Sen är det äntligen kurs på gång igen. Jag ska gå en tävlingskus ute på boxerklubben. Helix mammas matte är kursledare och jag har en stor respekt för hennes kunskap! Tror jag kommer att lära mig massor!!´

Å sen drar det ihop sig till årets första tävling och min och Helix första lägretävling någonsin. Det ska bli så kul och spännande att få spåra i skog på tävling! Ingen som hjälper en om man går vilse... :-).
På tisdag nästa vecka är det träningstävling ute på boxerklubben och jag tänkte ta tillfället i akt och köra igenom lägrelydnaden då.

Så här härligt hade vi det på vår en timmas powerwalk på lunchen idag!!

Glad påsk på er om jag inte kommer med någon uppdatering innan dess :-)